Portalparagrafen i kommunallagens ekonomikapitel är en tautologi. 8 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) lyder:
Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.Ordet ekonomi kommer från grekiskans oikus som betyder hus och ekonomi brukar ofta översättas med just ordet hushållning. "Ekonomisk hushållning" är alltså en tautologi / tårta på tårta.
Hur som helst är det en klok regel som uppmanar till ett sunt förhållningssätt. Det sunda förnuftet i god hushållning har också kompletterats med reglerna om balanskravet i den kommunala ekonomin. Balanskravet innebär att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna så ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom.
En lite flexibilitet i balanskravet finns i att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om man tillämpar regeln om synnerliga skäl, det handlar om förluster i orealiserade i värdepapper eller om det finns andra synnerliga skäl.
Dessa strikta regler är sannolikt nödvändiga eftersom en kommun i princip inte kan gå i konkurs. Lagstiftaren måste sätta ett regelverk som visar vad god ekonomisk hushållning är för att komma tillrätta med politiker som i naivt oförstånd hoppas att det ska bli bättre i framtiden. Hoppas på framtiden kan man möjligen göra i ett företag men det innebär ett mått av spekulation och för företagets del kan det bli frågan om likvidation. Något som inte är aktuellt för en kommun.
DN berättar nu att regeringen är starkt kritisk till många kommuner medvetet kan komma att gå back nästa år. Ytterst handlar det ju om offentliga finanser och att staten inte kan vara städgumma.
Men i mycket är balanskravet en alldeles för teknisk produkt. Detta uppmärksammades av bland andra Stefan Fölster på SvD Brännpunkt den 24 februari i år. De menade att balanskravet borde lättas upp för att möjliggöra kommunala investeringar nu. Men eftersom en investering leder till periodiserade årskostnader avstår kommunerna på grund av balanskravet.
Men lite förvånad blir man över Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu som 2010 skissar en budget som visar 200 miljoner i underskott. – Vi har haft stora överskott de senaste åren och tar nu av dessa pengar. För Malmöborna innebär det att vi lindrar konsekvenserna av krisen. Utgångspunkten är att skolan inte ska drabbas, säger han.
Det är ett gott uppsåt men nog bryter han mot balanskravet om han inte samtidigt lägger en åtgärdsplan för hur det egna kapitalet ska återställas. Men det nämner Reepalu inget om. Att hänvisa till tidigare års överskott räcker inte. Det är inte vad lagen avser med "synnerliga skäl". Ur kommunalekonomiskt hänseende har dessa överskott bara ökat det egna kapitalet.
Kanske är det återigen läge att justera i kommunallagens balanskrav. Detta krävde Sveriges kommuner och landsting redan i mars. Men det är inte bra att enskilda kommunalråd tolkar lagen efter eget tycke.
Inlägg
2 kommentarer:
Jag skulle för min del önska att det fanns många fler kommuner som var så ansvarsfulla som de 50-60 som budgeterar underskott. De och vi (ni) alla är offer för den procykliska finanspolitik som alldeles i onödan förts sedan många år (även av s-regeringen så det här är inget partipolitiskt ställningstagande.) Stat och kommun behöver inte alls ha samma budgetkrav på sig som ett privat hushåll. Det är det stora misstaget i tänkande som Mats Odell i dag ger uttryck för. Enda problemet skulle vara om upplåningsbehovet riskerar att tränga ut finansiering av produktiva investeringar men det är verkligen risk för nu. (Det fins fler men det skulle bli för långt att diskutera här.)
Ett kommunalråd i din kommun säger idag till DN att "det är oerhört viktigt" att ha ett överskott. Varför förklarar han inte. Malligt förklarar han att Haninge nu genom att sparka ett hundra personer och försämra servicen ("men det är oundvikligt") kommer att gå med överskott 2010!
Hur är det möjligt att påstå att detta är rimlig politik i dagens och de kommande årens konjunkturläge? Och f.ö: varför skall staten baila ut banker och finansföretag men inte kommuner?
Enda problematiken gäller hur långt man kan töja kommunallagen. Visst spelrum finns. Bryta mot lagen skall man naturligtvis inte göra men möjligheterna till flexibilitet bör utnyttjas till det yttersta.
Vi har sett att du skriver om samhälls- och livsåskådningsfrågor.
Den 20 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan.
5, 6 miljoner medlemmar är röstberättigade.
Får vi förse dig med aktuell information om kyrkovalet och om Svenska kyrkan?
Hör då av dig till kyrkoval@svenskakyrkan.se. Skriv Bloggare i ämnesfältet. Hälsningar från Svenska kyrkans valkansli i Uppsala.
Skicka en kommentar