Ärkebiskopen om diakoni

Under tisdagen höll ärkebiskop Anders Wejryd sitt första inledningsanförande vid Kyrkomötet. Ärkebiskopen utgick i sitt tal från ledorden Närvaro, öppenhet och hopp och han gjorde en mycket tydlig och välkommen markering när det gäller diakoni. Ärkebiskopen uttalade:

Kyrkans sociala, medmänskliga engagemang, diakonin har ett gott namn. Ett sådant
gott namn skadas om det skulle uppfattas som att verkligheten inte motsvarar
föreställningarna. Både diakonins strategi och praktik behöver utvecklas i Svenska kyrkan, på alla nivåer.

Det känns skönt att ärkebiskopen i ett av sina första offentliga framträdanden skickar en tydlig signal till oss om diakoni.

Den 19 september skrev jag med anledning av religionssociologen Charlotte Engels avhandling Svenska kyrkans sociala arbete för vem och varför?":

Svenska kyrkan är en folkkyrka. En kyrka av och för folket. Diakoni kan beskrivas som kristen kärleksgärning omsatt i praktisk handling och är för de flesta ett viktigt vittnesmål om kyrkans närvaro. Det är viktigt att kyrkans diakoni har udden riktad mot arbete för de allra mest utsatta.

Särskilt glad blir jag över en ärkebiskop som uppmärksammar de utmaningar som ligger i att straffade människor i dag möter ökade svårigheter när de vill åter in i samhället. För mig handlar detta om förlåtelse och upprättelse.

Anders Wejryds inledningsanförande vid Kyrkomötets öppnande den 26 september 2006

Andra bloggar om: Kyrkomötet, Svenska kyrkan