Lixvärdevarning på nedanståenda artikel :-)Juristerna måste in betygsdebatten för att förklara att det finns rättssäkerhetsaspekter på detta med betyg. Betyg är nämligen i grunden myndighetsutövning men på goda grunder har statsmakterna avvikit från vad som är legio i myndighetsutövning. Rätten att överklaga finns nämligen inte i normalfallet. Detta innebär att man bör använda betyg restriktivt. Betyg ska finnas som urval till högre utbildning. När det gäller ordningbetyg är detta subjektiva omdömen där det utifrån rättssäkerhetsskäl kan ifrågasättas om man överhuvud kan ha betygssystem.Sista veckan har varit fylld av populistiska utspel på skolpolitikens område. Lågvattenmärken har nåtts när kraven på subjektiva ordningsbetyg rests och när skolministern på fullt allvar tycker att skolan genom betyg ska tala om för sjuåringar att de duger eller inte duger.
Med undantag för någon professor i teoretisk filosofi verkar de intellektuella vara avvaktande i sina omdömen om debatten. Pedagogerna i almänhet och lärarna i synnerhet höjer dock ett varningens finger i betygsdebatterna.
Nu är det dags att juristerna lägger sig i debatten.
Vad är rättssäkerhet?Rättssäkerhet brukar definieras som att lika fall behandlas lika. Alla som någon gång har fått ett betyg eller ett skriftligt omdöme har säkert upplevt sig orättvist behandlade.
För att uppnå rättssäkerhet har vi olika inslag i den utövande rättstillämpningen. Ett viktigt sådant inslag är rätten att överklaga. Rättssystemet ska genom överprövning och prejudikat vägleda den som tillämpar lagar och regler att behandla lika fall lika. Den som efterfrågar en rättighet eller ska ställas till ansvar för sina handlingar skal genom prejudikatsläran kunna prognosticera utfallet i det egna ärendet. Detta är fundamentala inslag i ett rättssamhälle.
Men det finns undantag från rätten att överklaga. Till exempel är bilprovningen en myndighetsutövning där kontrollanten med ett eget beslut kan göra att du står utan bil. Det finns ingen möjlighet att överklaga detta beslut utan du är hänvisad till att uppsöka verkstad för att rätta felet. När lagstiftaren (riksdagen) uteslutit den grundläggande rätten att överpröva har man haft goda skäl till detta.
Vad många däremot inte vet är att betygssättningen i en skola är att betrakta som myndighetsutövning. Den lärare som sätter ett betyg ska göra detta utifrån objektiva kriterier och i likhet med kontrollbesiktningen finns, mig veterligt, inga möjligheter att överklaga. Även här finns goda skäl till varför statsmakterna valt att inte möjliggöra överprövning. Systemet skulle sannolikt kollapsa och överprövande organ skulle knappast kunna göra en annorlunda bedöming än läraren. Lärande är ju en process samtidigt som betygssättning är en punktuell handling.
Lagstiftaren bör vara försiktig med betyg om de inte syftar till att utgöra grunden för urval. Man kan inte plocka in ett i grunden rättsosäkert system som ska syfta till att vara ett inslag i pedagogiken. När det gäller ordningsbetyg, med sådan detaljnivå som förfäktas av några stockholmspolitiker på
SvD Brännpunkt idag, är det ännu mer uppenbart att den som säger sig eftersträva rättssäkerhet inte kan stillatigande köpa de populistiska förslagen.
Plocka in jurister i regeringenJag har sagt det förr. Det är inte bra att vi har en regering som är unik genom frånvaron av jurister på statsrådsposter. Byt ut Björklund och Leijonborg ersätt dessa med några lagfarna borgerliga politiker. Det finns många sådana.
I den SvD Brännpunkt artikel som refererats ovan skriver de tre ledande skopolitikerna i Stockholm att ordningsbetygen ska innehålla uppgifter om ett barn begått brott. Det låter ju bra men är otroligt okunnigt.
Enligt EU:s personuppgiftsdirektiv råder stor återhållsamhet att föra personuppgifter om brott. I de nationella lagarna brukar detta förebehållas rättsvårdande instanser. Skolan kan knappast betraktas som rättsvårdande instans. Det skulle förvåna mig om moderaterna, som klassiskt värnat om personlig integritet, skulle vara beredda att skapa lagar som tillåter att skolan för register om brott eller misstanke om brott. Särskilt som barn i vårt samhälle inte betraktas som brottslingar i straffrättsligt hänseende.
Andra bloggar om:
skola,
betyg,
Jan Björklund