Storm i vattenglas

Offentlighetsprincipen är viktig för oss medborgare. För journalister är den ett arbetsredskap. När det finns risk att offentlighetsprincipen inskränks på ett tveksamt rycker journalister med all rätt ut till offentlighetsprincipens försvar. Men ingen journalist reagerade när riksdagen för drygt en månad sedan sade ja till en lagändring att sekretess ska gälla för uppgifter i de säkerhetskopior av Regeringskansliets e-post och annan datalagrad information som har bevarats med anledning av flodvågskatastrofen. Förklaringen är givetvis att den tekniskt komplicerade lagändringen realiter inte är något hot mot yttrandefriheten utan tvärtom sakligt motiverad.

Men så drygt en månad efter att en enig riksdag fattat sitt beslut vaknar Ekoredaktionen och då börjar debatten om lagändringen som är tidsbegränsad att gälla från den 15 juli 2007 till och med den 31 december 2007. Enligt SvD är journalisten och tryckfrihetsexperten Anders R Olsson kritisk. Olssson har enligt tidningen länge varnat för att den ökade elektroniska lagringen av information riskerar att urholka offentlighetsprincipen. Själv är jag inte så säker på det. Utvecklingen kan mycket väl innebära att mer material blir offentligt. Sådant som tidigare avhandlades på telefon kan i framtiden betraktas som allmän handling då uppgifterna i stället kommuniceras i e-post.

Anders R Olsson påstås ha sagt:

Rent juridiskt blir materialet offentligt i det ögonblick man beslutar att samla in det. Det är inte upp till myndigheten själv att bestämma vad folk sedan får lov att utvinna ur det.

Jag skulle tro att Anders R Olsson är felciterad. Materialet blir givetvis inte offentligt per automatik. Däremot innebär insamlingen att materialet förmodligen blir allmän handling. En allmän handling är som regel offentlig men kan även vara hemlig om det finns sekretesstöd i lagstiftning.

Tilltron till politiker blir inte bättre när man hör den kristdemokratiske ledamoten i konstitutionsutskottet, Ingvar Svensson, uttala att han är kritisk till att beslutet att ändra sekretesslagen togs så snabbt.

Jag kan inte se att han i konstitutionsutskottet framförde den kritiken. Läs här. Om man sitter i konstitutionsutskottet räcker det inte bara med att vara efterklok. Vid riksdagsdebatten var ingen talare anmäld. Något hade väl denne kloke Svensson ändå ha kunnat sagt. Svagt att nu göra poänger i media på detta.

Att detta ärende om ändring i sekretesslagen skulle vara unikt vill jag ifrågasätta. Det hör snarare till vanligheterna att man ändrar i sekretesslagstiftningen utifrån nyvunna erfarenheter. Det unika i detta ärende må vara att det var konstitutionsutskottet som tog initiativet.

Även i Norge har en debatt om offentlighet tonat upp i dag. Verdens Gang, Slottet vil ha taushet om kronprinshytta

Andra bloggar om: offentlighetsprincipen