Tolkningsföreträde om konst - Raoul Wallenberg

När man kommer till bagagebandet på Arlanda Utrikes möts man av stora tavlor av mer eller mindra namnkunniga Stockholmare som hälsar välkommen till Stockholm. En av bilderna fyller mig med den största stoltheten över min hemstad och jag önskar att flygplatsen var uppkallad efter honom - Raoul Wallenberg.

Raoul Wallenbergmonumentet på Raoul Wallenbergs plan vid Nybroplan i Stockholm är en skulptur som många känner sig tveksamma till. Själv ligger jag lite lågt eftersom min grundinställning är att konst ska skapa känslor. Det går liksom inte att säga att något är dåligt.

Det är viktigt att människor får uttrycka sina känslor inför ett konstverk men i dag har jag känt att det finns de som har tolkningsföreträde.

DN intervjuar i dag professorn i neurofarmakologi vid Monashuniversitetet i Melbourne Frank Vajda (endast i den tryckta tidningen). Professor Vajda är född i 1935 i Budapest och delar i dag sitt liv mellan att forska i neurofarmakologi och att söka sanningen om Raoul Wallenbergs öde. Frank Vajda var nio år 1944 då han var en av de ungerska judarna som räddades av Raoul Wallenbergs heroiska insatser.

Om Wallenbergmonumentet vid Nybroplan säger professor Vaida att han älskar det: -Det får mig att gråta. Det uppväcker minnen av skräcken i Budapest, av vad vi fruktade att vi skulle bli: formlösa kroppar som ligger på gatan i hopplöshet, utspridda klädtrasor. Det visar visar den förtvivlan från vilken vi räddades av Wallenberg.

Frank Vajda är en av de som räddades av Raoul Wallenberg. Han kan inte ha fel.

Kyrkoordnaren 2006-02-24, Minnesmärke över Raoul Wallenberg i Göteborg

Andra bloggar om: Raoul Wallenberg