2007-07-24

Nej Albelin kväljer inte dom

Citations- eller anföringstecken är de små streckmarkeringar (" eller ») som brukar omge direkt citat. Men på DN-Debatt använder man denna teknik i rubriker. Detta innebär att debattören ibland tillskrivs ett uttryckssätt som inte återfinns i debattartikeln.

Skribenten är redan bönhörd
På dagens DN-Debatt skriver förre hovrättsrådet Hans Henrik Abelin om Högsta domstolens nya praxis när det gäller normalstraffet för mord. Det är en välskriven och övertygande artikel som går ut på att Högsta domstolens nya praxis är olycklig och i realiteten innebär ett avsteg från vad riksdagen beslutat i samband med införandet av brottsbalken. Skribenten avslutar sin artikel med en appell till justitieministern:
För att inte ytterligare försvåra för domstolarna att fastställa straffen för sådana ogärningar som tidigare i regel medfört livstids fängelse vore det önskvärt att justitieministern såsom ytterst ansvarig för ett väl fungerande rättsväsende gör ett uttalande av innebörd att straffrättskommitténs kommentar i fråga om tillämpningen av de olika straffskalorna i 3 kap. 1-2 §§ brottsbalken fortfarande är relevant.

Denna uppmaning ter sig en smula egendomligt. Domstolar ska inte följa eventuella uttalanden från justitieministern om vad hon tycker om domstolars tillämpning av gällande lag. Däremot menar nog Abelin att justitieministern ska verka för att riksdagen genom lag markerar vilken påföljd som ska gälla vid mord. Och här har Abelin redan blivit bönhörd. Justitieminister Beatrice Ask gick i april ut med utredningsdirektiv för att nå en tillämpning i straffmätning så att straffen vid grova brott och återfall i större utsträckning ska ligga i "den övre delen av straffskalan (Dir. 2007:48, Skärpt syn på allvarliga våldsbrott m.m.)

Även den förre justitieministern Thomas Bodström har uttalat sig positivt till en sådan utredning (SvD den 29 mars).

DN:s rubrik blev fel
Att debattredaktören sätter rubrik på debattartiklar har jag stor förståelse för. Men varför man alltid sätter citationstecken i rubriken begriper jag inte. Som det blir idag tillvitas skribenten ha sagt: ”Högsta domstolen misstolkar lagen om straffet vid mord”. Så är inte fallet. Citatet förekommer inte i den publicerade artikeln. Albelin kväljer givetvis inte dom vilket man får intryck av när man läser rubriken. Han är betydligt mer hovsam och säger att han anser denna nya praxis vara mycket olycklig av flera skäl. Albelin skiver också att Högsta domstolen nu ger uttryck för en annan bedömning av den praxis som bör tillämpas vid straffmätningen vilket i realiteten ett avsteg från vad riksdagen beslutat i samband med införandet av brottsbalken.

Om Högsta domstolens nya praxis och behovet av längre tidsbestämda straff har jag skrivit tidigare:

2007-03-30, Tio år eller livstid

5 kommentarer:

Anonym sa...

personligen tycker jag att det är fel att vi har en lagbok som påstås innehålla straffet "livstid" när i realiteten straffet innebär att man kan komma ut efter ca 12 år. normalt kommer man väl ut efter ca 20 år och de som har suttit längst har suttit ca 24 år om jag inte har helt fel.
således så är det sällan ett livstids
staff utan bara en "utdragen domstols process" där straffet avkunnas efter ca 10 år.
larvigt.

politiskt tycker jag normännen i så fall har gjort rätt och tidsbestämt straffen. annars kanske man ska tala om staffen som "vad som är kvar"
dvs man döms till att få ha x år kvar av sitt liv när man kommer ut.

Man kanske också ska titta mer på kostnad analys av vad det kostar ha ha individen ute i samhället eller inspärrad.

sökte lite på "3 strikes your out"
och det tycks som att statistiken inte pekar på någon lysande klar nedgång eller uppgång.

huvudproblemet med strafflängder är att för att de ska fungera så måste individerna ha förmågan att planera sitt liv och således förstå effekten av sitt handlande....vilket jag tror att denna grupp av människor inte har.

punkt

Anonym sa...

I svenska tidningar används oftast regeln att pratminus (tankstreck) används för direkta personcitat.

Citat ur text eller redigerade citat omgärdas med citattecken.

Redigerade citat har inte uppfunnits av DN och är vanligt förekommande i svenska tidningar -- av flera bra anledningar. Speciellt regelvidrigt är det inte heller eftersom formen är så etablerad.

Men har man inget viktigare att gnälla på så... :)

Anonym sa...

Det är utmärkt att Abelin försöker hålla denna deabtt vid liv. För mig är det nämligen fullständigt obegripligt vad HD försöker åstakomma. Hittills känns det mest som om de lyckats fjärma rättspraxis än mer från den allmänna rättsuppfattningen. Det kan knappast ha varit meningen och är ju mycket olyckligt. Jag tror att de allra flesta svenskar tycker att mördare ska sitta i fängelse resten av livet.

Jag gillar för övrigt ditt påpekande av DNs felaktiga användande av citationstecken. Det är ett otyg.

Per Westberg sa...

Daniel
Jag noterar att SvD inte använder citationstecken i sina rubriker. Och nog är det lite synd att det finns sådana som jag som kan förledas tro att skribenten sagt något han inte sagt. Att mna använde citatinstecken på blytypernas tid det förstår jag men nu är det ju annan teknik.

Anonym sa...

Populisten skrev: "För mig är det nämligen fullständigt obegripligt vad HD försöker åstakomma."

Fullständigt obegripligt?

1. Det finns (i Sverige) i praktiken en svängdörr mellan Justitiedepartementet och Högsta domstolen.

2. Sist i DN-artikeln skriver Abelin:

"Avgörande ... får självfallet inte vara att antalet livstidsdömda i dag är så stort att det inte finns plats för flera sådana och att det saknas ekonomiska resurser att bygga ut denna form av omhändertagande."

-----

Jag instämmer i Per Westbergs kritik av DNs säregna standard vad beträffar rubriksättning.