En av mina nära tycker att de där gubbarna som stryker omkring på stadens gator och spelar blåsinstrument (jag menar inte vaktparaden) är ett trevligt inslag i gatubilden. Jag själv blir lätt irriterad på samma musikanter som ibland sitter utanför mitt fönster och spelar samma låt dagarna i ända. Vad låten heter vet jag inte men när jag gjorde lumpen sjöngs den med texten:
Aj aj, aj aj, Nu är det nära, små solisar tittar sig vilset omkring, Ja då är det j*****t nära.Min familjemedlem associerar till känsla av att sitta på Café Florian vid Markusplatsen i Venedig och lyssna på en viol
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar