Expressen och norska Romerikes Blad berättar om en hästägare i Norge som kommit på en man in flagranto då denna försökt ha sex med ett föl. Händelsen sätter återigen fokus på frågan om att kriminalisera tidelag eller zoofili. Expressen är lite slarvig i sin rapportering då man uppger att tidelag blev legaliserat 1944. Så är inte fallet eftersom djur med sex kan bestraffas som djurplågeri enligt 16 kap 13 § brottsbalken. Vidare finns bestämmelser i djurskyddslagen som ska skydda djur mot onödigt lidande och de båda brotten kan rendera böter eller fängelse upp till två år.
Problemet är dock att det kan vara svårt att bevisa att djuret lidit skada och därför finns det just nu ett flertal motioner på riksdagens bord som vill kriminalisera tidelag.
I årets motionsflod är det flera riksdagsledamöter som kräver straffbestämmelser för tidelag. Det gäller motion 2007/08:MJ374av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (v), motion 2007/08:MJ281 av Jan Ertsborn (fp) samt en motioner från Ulf Holm (mp) om förbud mot djurpornografi. Se här
Även tidigare år har det funnits motioner i ämnet men dessa har inte föranlett lagändring, Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2005/06:MJU18 Djurskydd m.m.
Tidelag var i de medeltida svenska lagarna ett brott belagt med dödsstraff. Även djuret i fråga avlivades. I rättspraxis mildrades senare dessa regler, och efter 1778 verkställdes inga dödsstraff. Genom 1864 års strafflag avskaffades dödsstraffet och i stället infördes högst två års straffarbete det vill säga i princip samma straff som idag teoretiskt kan utgå.
Problemet är dock att det kan vara svårt att bevisa att djuret lidit skada och därför finns det just nu ett flertal motioner på riksdagens bord som vill kriminalisera tidelag.
I årets motionsflod är det flera riksdagsledamöter som kräver straffbestämmelser för tidelag. Det gäller motion 2007/08:MJ374av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (v), motion 2007/08:MJ281 av Jan Ertsborn (fp) samt en motioner från Ulf Holm (mp) om förbud mot djurpornografi. Se här
Även tidigare år har det funnits motioner i ämnet men dessa har inte föranlett lagändring, Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2005/06:MJU18 Djurskydd m.m.
Tidelag var i de medeltida svenska lagarna ett brott belagt med dödsstraff. Även djuret i fråga avlivades. I rättspraxis mildrades senare dessa regler, och efter 1778 verkställdes inga dödsstraff. Genom 1864 års strafflag avskaffades dödsstraffet och i stället infördes högst två års straffarbete det vill säga i princip samma straff som idag teoretiskt kan utgå.
I Europa har de flesta länder en lagstiftning som överensstämmer med den svenska men England utgör ett undantag där en gärningsman kan dömas för buggery or attempted buggery with an animal genom avsnitt 69 i Sexual Offences Act.
Det finns nu skäl att allvarligt överväga ett utvidgat straffområde när det gäller sex mot djur. Det gäller att sätta djuret i fokus och människans förhållande till djur. Även om djuret i sig inte utsätts för plåga kan det finnas skäl att kriminalisera handlingen eftersom gärningen sårar och upprör djurägaren.
Dåvarande Djurskyddsmyndigheten utredde 2005 frågor om sexuellt utnyttjande av djur.
Inlägg
6 kommentarer:
Jag tycker detta är så vidrigt att jag mår illa bara vid tanken. Jag skulle larig kunna jobba politiskt med frågor sm pedofili, djurmisshandel etc eftersom jag mår så dåligt själv av det.
Bra att du tar debatten iaf. All heder. Tack.
Du glömde att lista vilka allvarliga skäl som finns för att kriminalisera.
Moraliska betänkligheter räcker förstås inte, eftersom vi inte lever på medeltiden.
Att moraliska betänkligheter inte räcker för kriminalisering är jag medveten om. Man kan inte heller som skäl anföra att denna typ av övergrepp ökar även om det finns tecken som tyder på ett stort mörkertal.
Det argument jag använder är att även om djuret i sig inte utsätts för plåga kan det finnas skäl att kriminalisera handlingen eftersom gärningen sårar och upprör djurägaren.
Detta är ett starkt motiv eftersom det i grunden handlar om att freda en äganderätt. Däremot blir detta argument inte giltigt om det är djurägaren själv som gör sig skyldig till övergreppet.
Inte heller är det relevant om det gäller ett vilt djur men där blir det fråga om jaktbrott.
Frågan är då om man ändå kan använda moraliska motiv. Tvivelsutan finns det en brott som vilar på att man kan såra moral. Jag tänker till exempel på förargelseväckande beteenda och ofredande.
Tja, vem som helst blir väl i princip äcklad och chockad över sådant som djursex, om man skulle komma för nära det. Men det kan förstås hävdas om många sorters sex (till exempel homosex).
Vidare finns det inte alltid en djurägare, och ibland är djurägaren en och samma person som utövaren. Äganderätten kan hävdas redan idag, utan att ta till lagar mot zoofili.
Den skarpaste invändningen står dock att finna på din och Marias tallrik. Vad har ni båda ätit idag?
Är det värre att ha sex med djur än att döda djur? Givet att vi vet att djuren själva saknar alla moraliska betänkligheter och därför inte kan lida av det vi kallar övergrepp.
Jag kan inte säga som uppfinnaren från Sundbyberg: -Jag tänkte inte på det.
Jag tänker nämlingen ideligen på det.
Blogge
"Givet att vi vet att djuren själva saknar alla moraliska betänkligheter och därför inte kan lida av det vi kallar övergrepp."
Du har uppenbarligen aldrig sett ett hondjur som råkat bli inträngt i ett hörn av ett handjur vid ett tillfälle då hon inte varit brunstig och redo, och därefter våldtagen gång på gång! Det har jag! Det är en ångest som inte står de värsta slakteribilder du någonsin sett efter! Händer det flera gånger börjar de också tappa vikt, få tovig päls etc. Så försök inte påstå att de inte lider!
De djurhonor som kan komma ifråga för tidelag brunstar sällan mer än någon enstaka dag/år. Då, och ENDAST då, tillåter de betäckning. Våldtäkt är fullständigt otänkbart i det fria. Honan står helt enkelt inte still, och eftersom hanen måste upp på två ben så har han inte en chans. Dessutom så är det just honans brunst som triggar hanen, andra tider försöker han inte ens. Det är bara när vi människor binder eller stänger in djuren i trånga kättar som det kan förekomma. Och då är som sagt honan SYNNERLIGEN medveten om att hon utsätts för ett fullständigt naturvidrigt övergrepp.
Och är det sedan dessutom en man och inte en hane av hennes egen sort, ja då tillkommer ju att hon känner på lukten och på allting annat hur ännu mycket mera fel det är. Inte moraliskt fel, det begriper hon sig naturligtvis inte på, men fel i förhållande till hur hennes instinkter säger att det borde gå till.
Till vilket kommer risken för fysiska skador: dels för att det vanligen krävs våld för att gå att genomföra, dels för att "storleksförhållandet" är fel, dels för att hon är oförberedd och därför torr, och dels för att åtminstone de som våldtar andra djur än sina egna ofta är sadister som tar kniven med sig på utflykten.
Själv blev jag chockerad när jag först för några år sedan blev medveten om att det i stort sett var fritt fram att våldta djur, och att inte ens djurrättrörelserna tycks bry sig särskilt om det. Det måste bero på att man överför någon sorts modern mänsklig idé om att "alla vill egentligen ha sex hela tiden" även på djuren. Surprise! Djurhonor vill ALDRIG ha sex utom just de få dagar de är i full brunst!
(Att dödas och ätas upp är däremot, inom parentes, helt naturligt för ett djur, och slaktaren gör det betydligt mer ångest- och smärtfritt än vargen! Då är transporterna betydligt värre. Men det var ju inte vad det här inlägget skulle handla om.)
Skicka en kommentar